PyeongChang - Det är nu det blir verklighet.

Vi tog oss ner från bergen och dagen efter började turneringen. Vi tittade på Sveriges öppningsmatch mot Japan på plats och Schweiz-Korea på hotellet. I taxin på väg tillbaka till hotellet var trottoarerna var var full med folk och det var säkert 2000 poliser för att trycka tillbaka alla så att dom inte hamnade på gatan. Det är bland det sjukaste jag har varit med om och en glimt av hur stort intresset runt damturneringen faktiskt var. 

 
 
Dagarna gick och den 12:e var det äntligen min tur att kliva in i turneringen, Schweiz-Japan stod på schemat. Frukost 9.30 och en powernap strax innan lunch kl.13 för att sen plugga in hörlurarna, ta på kavajen och sätta sig i taxin mot match. Matchmöte med teamet + supervisor och VMD innan vi hämtade utrustningen från torkrummet och började värma upp och till sist släppte pucken 16.40.

Att släppa pucken på den olympiska scenen är något som jag drömt om väldigt länge men ändå inte trodde att jag skulle få göra riktigt än. Men nu stod jag där och skulle få bocka av det det största målet jag hittills satt upp. Pucken ner i isen och fullt fokus på uppgiften. Som alla andra stora uppdrag är det skönt när slutsignalen ljuder och en lättnad över att matchen är genomförd och det är lagen som får göra upp om poängen. Vi går igenom matchen innan vi lämnar grejerna i torkrummet för att senare åka tillbaka till hotellet för middag.  

 
Tillsättningen kom på kvällen och det var dags igen för min del när USA-OAR(Olympic Athlete from Russia). Inget konstigt där utan ungefär samma rutin som tidigare förutom att matchen startade 21.10. Dagen därpå var jag matchledig och jag och Timpa åkte till Olympic park för att strosa lite och sen shoppa lite souvenirer men blev tvungna att vända när vi kom dit. Parken stängdes på grund av kraftig vind och vi var tvungna att springa tillbaka till bilen och åka därifrån. Tillbaka på hotellet kollade vi på Sverige-Schweiz och senare Japan-Korea på plats. Är verkligen imponerad hur dom stöttade laget under turneringen. Oavsett ställning så blev det ett väldans liv så fort Korea bara rörde pucken och det blev inte mindre när dom gjorde sitt första historiska mål. 
 
 
Nu var det dags för min del att vara stand-by på USA-CAN och dagen efter hade vi hade vi en day off som vi spenderade uppe i bergen för att se Snowboard cross. Efter det åkte vissa tillbaka till hotellet, andra åkte och såg annat. Jag, Virre och två amerikaner åkte till området där invigningen var. Vi promenerade runt, åt middag och hann med lite shopping. Väldigt trevligt men däremot var det mindre trevligt när vi skulle ta oss tillbaka till hotellet. Vi snurrade runt efter bussen som vi tänkte ta. tanken var att ha gå till busshållsplatsen där vi klev av eftersom det kändes mest logiskt, så var inte fallet. Efter att ha blivit omdirigerade för många gånger och vårat tålamod blivit kortare bestämde vi oss för att ta en taxi tillbaka. Problemet var att det tydligen svar en helgdag precis den här dagen, så nästan inga taxi chafförer jobbade. Kan vara lite komiskt att nästan ingen jobbade trotts att det var och kommer mest troligt alltid vara det största evenemanget som PyeongChang någonsin anordnat. Det var minst sagt kaos, men man följer det som är bestämt oavsett vad. Jag kommer återkomma till det. Tillslut hittade vi busshållsplatsen med världens längsta kö. Virre fick en ide att gå till hotellet på andra sidan gatan. Succé. Dom beställde en taxi och 40 min senare blev vi upplockade. Han tog en ”fast track” och det var en nära döden upplevelse men vi tog oss tillbaka.
Dagarna rullade på och förutom hockeyn försökte vi fara och se sprintstafetten utan vidare lycka. Total stopp på motorvägen gjorde att vi fick vända när vi insåg att stafetten börjat och vi inte var i närheten. Så 90 min senare och en tusenlapp fattigare fick vi nöja oss med att se reprisen på TV. 

Slutspelet drar igång och för mig blev det en kvartsfinal mellan OAR-Schweiz. Dagen efter fick vi tre svenskar döma tillsammans, något som aldrig tidigare hänt internationellt. Tänk att det skulle krävas en OS turnering, men oavsett var det riktigt roligt och en skön känsla i hela teamet. Dagarna gick och det visade sig att det skulle bli min och Virres sista match i turneringen och istället för medaljmatch fick vi sitta på läktaren och heja på Timpa som fick äran att döma finalen. Kvällen avslutades med Korean BBQ. 

 

Ingen sovmorgon dagen efter utan fotografering med herrarna innan ett avslutningsmöte. Resten av dagen var fri  efter att vi haft vårat "utvecklingssamtal" med våra supervisors. Det är nått vi gör i slutet på varje turnering för att kolla läget. Hur känslan och tankarna går efter turneringen och hur planerna för dom nästa fyra åren ser ut.

Efteråt umgicks vi och passade på att se en sista match innan hemresan. På kvällen var väskorna packade och redo för hemresan.

 
 
Lördag morgon och uppe med tuppen för att äta frukost kl.6. Vinkade av Timpa och Virre som flög via Zürich. Dusch och sen kolla så att allt är med innan jag gick till bussen för att ta oss till tågstationen. Tanken var att sova på tåget och sen bara sova 2-3h på planet. Jag sov inget på tågen utan började med annat. Framme på flygplatsen när allt var incheckat och förbi alla kontroller mötte jag upp Timpa och Virre som blivit ombokade på mitt flyg då deras var överbokat. Flyget till Amsterdam gick bra och så även flyget till Stockholm och vid 23 tiden landade vi på Svensk mark. Däckade på hotellet på hotellet strax efter halv ett. Sov till 8, lite tidigare än vad jag tänkt men jag får nöja mig med det lilla antar jag. Kollade på OS innan jag var tvungen att kliva upp. Checkade in väskorna igen och gick till Loungen för frukost. Hemma i norr hämtades jag av mamma som den ängeln hon är lagade mat innan hon åkte.
 
 
 
Lyckades hålla mig vaken med undantag på en powernap och la mig halv tio. 02.33 var det tydligen dags att vakna och efter att ha snurrat ett tag slog jag igång Bron kl. 3 tills det var en rimligare tid. Har nån dag till att rätta till den jetlagen innan jag börjar om att jobba på torsdag.
 
Sista inlägget om resan kommer imorgon som summerar resan och tankar efter turneringen. Tune in imorgon kl.20.00. 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: