Jag vill fortsätta älska att vara domare

 

Att det är domarbrist är det nog ingen som har missat och då är det inte bara fotbollen vi pratar om Just nu är det många artiklar, dokumentärer och klipp om just det här ämnet. Tyvärr är det inga nyheter för oss som är inblandade i ämnet. (Se länk)

 

"Varför sätter man in helt färska domare på en turnering? Det kanske också är en fråga som ska behandlas"

 

Hade det varit ett världsmästerskap, SM-final eller matcher av högre rang hade jag hållit med. Men inte när det gäller pojkar som är 12år.

Det man måste komma ihåg är att våran träning måste vi göra på match. Våra matcher är träning. Känslan att döma på match går inte att få på ett annat sätt än att just döma matcher.

 

För mig som domare så är en första reaktion absolut okej, men att ta det längre än så behövs inte. Idrott är nått som ger adrenalin för dom flesta inblandade, vi domare också. Men den trend som utvecklats under de senaste åren är inte okej. På någon nivå. Det spelar ingen roll om du är ungdomsdomare som dömer din första match eller om du är en förbundsdomare som gjort X-antal matcher i högsta ligan eller till och med haft turen att åka på mästerskap.

 

 

"Det är nått som hör till".

Absolut, det är inte direkt att jag inte visste vad jag gav mig in på när jag började. Men det finns en gräns och den är ganska nära den där ”första reaktionen”. Sen kan man argumentera i vissa fall men så ska det vara sakligt och inte inte hålla "%&#€%/#&". För jag vill faktiskt fortsätta med det är in några år till.

Jag vill fortsätta komma till jobbet taggar för match. Jag vill längta hela sommaren tills vintern kommer och jag får sätta på mig skridskorna igen! Jag vill fortsätta älska att vara domare!



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: