It´s like coming home.

 
Veckans första dag och den har rivstartat på ett riktigt bra sätt.
Just nu är det full rulle med förberedelser inför avfärd mot TV-pucken och Örnsköldsvik på onsdag morgon. 
Tvätta, och städa här hemma så att jag kan packa imorgon. Mycke som ska göras då jag har en viss "pre tornament ritual" eller vad man nu vill kalla det. Storstädning av lägenheten har nu blivit ett måste. Underbar känsla när man kommer hem efter att ha varit borta ett tag till en nystädad lägenhet och renbäddad säng. 
Denna runda kommer jag vara borta nästan två veckor ,nu på onsdag fram till söndag är jag nere i Ö-vik och deltar i TV-Pucken. Stannar i Ö-vik innan det bär av ner till Sundsvall och 4-nations som sträcker sig till den 8:e.
Jag ser verkligen fram emot trippen ner "söder ut". Det kommer verkligen bli intressanta dagar och jag hoppas att jag kan hålla er åtminstone lite uppdaterade.
 
Bilderna här uppe är från i helgen när jag gick upp på rackberget och kikade när solen gick upp. Kalla mig norrlänning, men det finns nästan inget bättre än att vara i naturen, en liten brasa och bara må. Speciellt i det vädret som var på lördagsmorgonen, hade kunnat stanna där hur länge som helst. 
För utom berget har det varit dubbelmöte i Riksserien och Stina fick komma upp från Ö-vik och döma den här gången.
Kul att det var tvärtom för en gångs skull! Vi passade på att se SHL matchen när det lika så passade. 
Det är alltid lika kul att kunna träffas, under säsongen och inte bara på kursen innan säson och mittsäsongsträffen och sen inför en ev. SM-final. Så man måste passa på varje att ta vara på tillfället varje gång det ges! 
 

Always moving forward

 
Hockey VM i Kanada har alltid varit ett av dom sakerna som jag har haft på min ”bucketlist”. Det finns nog inget större än det, förutom OS så klart. Hockey VM i Kanada. Jag ler bara av att tänka på det. Det har nu gått några veckor sen jag fick veta att just detta kommer att bli till verklighet redan denna säsong. 

Förra säsongen när vi fick veta på tillsättningen för den kommande internationella säsongen kan man nog lugnt säga att det startade med en rivstart. Som en blixt från klarblå himmel och sen var karusellen igång. Den här säsongen var himmelen inte riktigt lika klarblå och stormarna har definitivt varit lugnare. Nu har det fått börja sjunka in innan hockeyvärlden ens fått veta om det.

I skrivandets stund känns det helt sjukt att jag kommer få representera våran domarkår, både nationellt och internationellt, ännu en gång på elitnivå. Women´s World Championship i Kamloops, Kanada.

Sen är det fantastiskt roligt att den Svenska damdomarkåren kommer att representeras på 5 turneringar denna vinter. WWC, WWC U18, WWC div1,WWC div2, WWC U18 qualification. (Hela tillsättningslistan hittar ni här.)

Detta har varit en anledning till varför jag tyvärr kommer att kliva av som tränare, både i fotboll och hockey. 

Det både är men framför allt kommer att vara en jättekonstig känsla att inte vara delaktig i något lag. När jag börjar tänka efter så är det första gången sen jag började spela fotboll och då var jag sex år. 

Jag har haft fantastiska säsonger i laget, jag hoppas att nått jag sagt har fastnat. Men framför allt tack till alla tjejer i laget, ledare och andra som har gjort det värt att lägga ner alla timmar!   

 
Kvällen till ära avslutades med fika på hallen och fina presenter från hockeytjejerna. Tack så jättemycket tjejer, kör hårt i vinter! 
 
Nu närmast i fokus ligger dubbelmöte i riksserien till helgen innan det bär av ner till Ö-vik och TV-pucken nästa vecka. Veckan efter rullar jag vidare mot Sundsvall för en 4 nationsturnering där Sverige, Finland, Kanada och USA kommer att delta.