Gabriella Gran

Det är en förmån, inte en rättighet.

Senaste veckorna har en mängd saker och ställen vandaliserats runt om i byn. Vi  kunde läsa om att skolorna ännu en gång blivit sprayade med sprayfärg och att tennisbanan vid kyrkan varit utsatt tidigare i veckan. 

Jag arbetar på en förskola där vi varje vecka, ibland dagligen, måste plocka ihop efter att någon eller några antingen har lämnat ”pant” eller förstört barnens leksaker. Vi fick för några veckor sedan ett nytt staket mot vägen och det tog bara några dagar innan det var trasigt. Vi har hittat flaskor med både läsk men också ”vuxendricka” som definitivt inte är menat för barnen. Vad händer om barnen hittar flaskorna före oss och smakar?

I min arbetsbeskrivning på står det inte att jag ska plocka pantflaskor, äggkartonger eller städa upp sönderslagna basketkorgar, tankningsstationen eller hästarna som är byggda till barnen för att dom ska trivas så bra som möjligt under deras vardag. Det står inte att vi ska behöva gå en runda runt gården för att leta spritflaskor eller plocka upp glassplitter. Men det är tyvärr den verkligheten vi har just nu. Vi är där för att ta hand om barnen, se till att deras vardag blir så bra som möjligt. Så självklart kommer vi fortsätta plocka, men jag lägger hellre den tiden och uppmärksamheten på barnen.

För någon sommar sen (om jag inte minns helt fel) var det inbrott vid tennisbanan och nu vandaliseringen. Att vi har möjligheten till att spela tennis på fina banor, använda fotbollsplanen (för att bara nämna två av många tillgångar vi har i byn) utan några direkta hinder, gratis dessutom är inget som är garanterat. Att vi har den möjligheten är ett privilegium. Det är ett privilegium som vi ska ta hand om, annars kommer det att försvinna. 

Så nu räcker det med sönder skurna däck, förstörda domarstolar, krossat glas och sprayade väggar. Jag är less på att plocka upp äggkartoner och pantflaskor efter er. Gör nått vettigt med er tid istället för att slösa på min och alla andras. 

 

 
För att vem vill inte sparka sig själv i magen? Backintervallerna är ett faktum.
 
Nu är vi inne på sista arbetsveckan innan midsommar och sen några dagars ledighet innan Falun och camp med förbundstjejerna. Ska bli enormt kul att snöra på sig skridskorna igen. Sen är det ju ingen nackdel att träffa teamet igen.

Helgen inleddes med examens firande och sen kollades utrustningen inför sommarens utflykter. Lördag innehöll en lite mer intressant cykelrunda. En bortsprungen hund bestämde sig för att kika fram och som tur var hittades hon även senare av ägarna. Avslutningen på passet ser ni nedan. 

 

Söndag sägs vara vilodag men inte den här helgen. Städning av lägenheten och sen backintervaller på Kanis. Lika kul som att spara sig i magen, men skönt när det är över.

Rivstartade veckan med ett pass med Malin direkt efter jobbet och sen var kvällen lugn. Mat och senare fotboll summerar kvällen bäst känns det som. Dagen kommer att innehålla (förutom jobb) ett möte innan kvällens pass ska rivas av. Siktar på en uppdatering senare i veckan så håll utkik!  

Summer mode och räkna dagar tills skridskorna får åka på igen.
 

Sen senast då? Motorvärmarkablen är nu bortplockad för sommaren och det är snart dags att plocka fram trunken för Top Performace Camp i Falun. Men först ska sista arbetsdagarna bockas av innan midsommar och sen nån dags ledighet innan sommar jobbet drar igång. Klart idag blev att jag blir kvar på samma avdelning till hösten, vilket jag verkligen ser fram emot. Härliga barn och kollegor är ju inte direkt nått man tackar nej till. Dock när jag kommer tillbaka till hösten så går jag ner på 80% igen. Men innan det är Schweiz och nästa Training Camp och våran egna förbundsdam kurs i samband med 4 nations i Tranås i slutet på Augusti och kanske en veckas ledigt innan jag tar mig an hösten. 

 
Idag drog samarbetet med MAmovment igång på riktigt och första passet är kört. Riktigt positivt och det ska bli kul att se vad resultatet blir av 3D träningen!
 
Helgens Vidsel Classic blev riktigt bra! Perfekt väder och en bra cykel kompis bäddade för en mysig cykeltur uppe i skogana a.k.a Vidsel. För våran del blev det bara 3mil, så ett perfekt återhämtningspass helt enkelt. Dessutom slutade den totala deltagar siffran på 91 personer, känns som en ok första siffra för första året.